Liiketoimintaa kiertotaloudesta

En viktig del i en resurssmart cirkulär ekonomi är återvändning, alltså att komma bort från slit-och släng kulturen. Målet är att produkter används och återanvänds så länge som möjligt, och för att förhindra att återanvända produkters värde sjunker måste nya marknader och affärsverksamheter skapas. På EU-nivå planeras även att inom arbetspaketet för cirkulär ekonomi ställa krav på rapportering om återanvändning i medlemsländerna. Detta kommer att betyda utmaningar för en bransch som inte statistikförts tidigare. Hur ser marknaden ut, vad återvänds? Hurdana materialströmmar rör sig och hur stora är det?

Inom projektet 6Aika Framtidens center för cirkulär ekonomi CircHubs har gjorts en återanvändningsutredning. Den är veterligen den första i sitt slag, och resultaten är intressanta. Det som är mest anmärkningsvärt ur ett informationsproduktionsperspektiv är svårigheterna att mäta marknaden av återanvända produkter. Vad är avgränsningen, hur mäter vi återanvändning? Och förstås; hur definierar vi återvända produkter?

I ovan nämnda utredning avgränsades området till produkter som byter ägare för att fortsättningsvis användas i sitt ursprungssyfte. Informationen samlades från medelstora till stora lopptorg och återvinningscentraler, samt lopptorgsgrupper på sociala media. Fastän den insamlade informationen var av hög kvalitet så var den väldigt splittrad och svår att generalisera regionalt eller nationellt. Även en stor del av flödet utelämnades helt, exempelvis lopptorgshandel utan mellanhänder, auktioner, samt affärskedjor som säljer begagnat. Detta betyder alltså att resultaten i utredningen presenterar siffor som troligen är märkbart mindre än de är i verkligheten.

Hur kan vi framställa mer pålitlig och generaliserbar information om återanvändningen? För utvecklingen av ett cirkulärekonomiskt samhälle skulle det vara viktigt att veta vad som händer med produkterna under deras livslängd mellan butikshyllan och avfallshanteringen. Informationen skulle vara viktig inte bara för EU-rapportering och ny företagsverksamhet inom återanvändningsområdet, utan även för styrande åtgärder för att stöda en mer hållbar konsumtion.

Andrea Weckman, projektplanerare, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM

Bilder: HSY / Suvi-Tuuli Kankaanpää

 

Avoin haku Tampereen seudun vähähiilisyyttä edistäviin kokeilupalveluhankintoihin 21.2.2021 asti!

6Aika ILPO ilmastopositiiviset yritysalueet ja arvoketjut – hankkeen kautta avataan kolme, vähähiilisten arvo- ja palveluketjujen…

Ilmastopolku johdattaa kohti konkreettisia päästövähennyksiä ja ilmastotekoja

Turussa Topinpuiston kiertotalouskeskukselle laaditaan ilmastopolku, jonka tavoitteena on löytää yhdessä alueen yritysten kanssa uusia vähäpäästöisempiä…

Päästöjen kompensaatio kaipaa yhteisiä pelisääntöjä

Turun kaupungin tavoitteena on olla hiilineutraali vuonna 2029 ja siitä eteenpäin ilmastopositiivinen alue, jolloin alueen…

Tampereen seudun vähähiilisyyttä edistäviin kokeilupalveluhankintoihin 30 hakemusta!

6Aika ILPO ilmastopositiiviset yritysalueet ja arvoketjut – hankkeen kokeilupalveluhankintoihin saatiin 30 hyvää hakemusta, joiden joukosta…

Ideoiden tulvasta tehokkaisiin päätöksiin

6Aika: ILPO-hankkeessa pyritään kunnianhimoiseen tavoitteeseen: ilmastopositiivisuuteen. Mentäessä kerralla pitkälle on matkalla paljon mahdollisuuksia kokeiltavaksi ja selvitettäväksi. Lounais-Suomen Jätehuolto (LSJH) muiden hanketoimijoiden ohella pyrkii…

Tarjouspyyntö asiantuntijatuesta Ilmastopolun ja Ilmastopositiivisen yritysalueen mallien luomiseen

6Aika ILPO – Ilmastopositiiviset yritysalueet ja arvoketjut –hankkeen tavoitteena on auttaa yrityksiä löytämään uusia vähäpäästöisempiä…