Circhubs

Återanvändning i statistiken och i praktiken

En viktig del i en resurssmart cirkulär ekonomi är återvändning, alltså att komma bort från slit-och släng kulturen. Målet är att produkter används och återanvänds så länge som möjligt, och för att förhindra att återanvända produkters värde sjunker måste nya marknader och affärsverksamheter skapas. På EU-nivå planeras även att inom arbetspaketet för cirkulär ekonomi ställa krav på rapportering om återanvändning i medlemsländerna. Detta kommer att betyda utmaningar för en bransch som inte statistikförts tidigare. Hur ser marknaden ut, vad återvänds? Hurdana materialströmmar rör sig och hur stora är det?

Inom projektet 6Aika Framtidens center för cirkulär ekonomi CircHubs har gjorts en återanvändningsutredning. Den är veterligen den första i sitt slag, och resultaten är intressanta. Det som är mest anmärkningsvärt ur ett informationsproduktionsperspektiv är svårigheterna att mäta marknaden av återanvända produkter. Vad är avgränsningen, hur mäter vi återanvändning? Och förstås; hur definierar vi återvända produkter?

I ovan nämnda utredning avgränsades området till produkter som byter ägare för att fortsättningsvis användas i sitt ursprungssyfte. Informationen samlades från medelstora till stora lopptorg och återvinningscentraler, samt lopptorgsgrupper på sociala media. Fastän den insamlade informationen var av hög kvalitet så var den väldigt splittrad och svår att generalisera regionalt eller nationellt. Även en stor del av flödet utelämnades helt, exempelvis lopptorgshandel utan mellanhänder, auktioner, samt affärskedjor som säljer begagnat. Detta betyder alltså att resultaten i utredningen presenterar siffor som troligen är märkbart mindre än de är i verkligheten.

Hur kan vi framställa mer pålitlig och generaliserbar information om återanvändningen? För utvecklingen av ett cirkulärekonomiskt samhälle skulle det vara viktigt att veta vad som händer med produkterna under deras livslängd mellan butikshyllan och avfallshanteringen. Informationen skulle vara viktig inte bara för EU-rapportering och ny företagsverksamhet inom återanvändningsområdet, utan även för styrande åtgärder för att stöda en mer hållbar konsumtion.

Andrea Weckman, projektplanerare, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM

Bilder: HSY / Suvi-Tuuli Kankaanpää